Visste du att det är skillnad på läder och läder?
90% av allt läder som tillverkas i världen idag är kromgarvat. Det används till allt från bilsäten, soffor och bälten till väskor, skor och kläder. Krom är en tungmetall som gör lädret mjukt och smidigt och framförallt gör det att lädret kan garvas på ett par timmar. Kromgarvningen kom till under industrialiseringen i slutet på 1800-talet när efterfrågan på läder blev så pass stor att man helt enkelt inte kunde vänta tre veckor på ett vegetabilgarvat läder.

Vegetabilgarvning är ett naturligt sätt att konservera lädret, som har använts i flera tusen år. Istället för tungmetaller används bark från träd och andra fibrer från växtriket för att garva lädret. På så sätt förstör man dessutom inte den naturliga ådringen och livet i lädret.

Läder och skinn är en hel vetenskap. En vetenskap som vi har mer än 30 års erfarenhet av. Vi har tillverkat allt från väskor, bälten och plånböcker till hundkoppel, hundhalsband, selar och katthalsband i läder. Även med den långa erfarenheten så är vi ännu inte fullärda. Vi lär oss ständigt nya saker.

Vad är då skillnaden?
Ett kromgarvat läder går snabbt att tillverka, vilket såklart gör det billigare. Samtidigt får du ett läder som kan vara allergi- och cancerframkallande, både för dig och din hund.
Vegetabilgarvat läder är helt giftfritt men tar längre tid att garva vilket gör det något dyrare. Prisskillnaden märks dock betydligt mer om du till exempel skulle använda 10 kvm läder till en bil än om du bara ska göra ett halsband eller koppel till en hund.
Tyvärr är det svårt, även för en expert, att rakt upp och ner avgöra om ett läder är kromgarvat eller inte. En tydlig indikator är om baksidan eller kärnan på lädret är grått. Men det fungerar bara om lädret inte är genomfärgat. Enklast är att köpa lädret från någon du vet med säkerhet inte använder några gifter.

Tärnsjö Garveri, som ligger tre mil från Sala i Västmanland, är europas enda garveri som tillverkar TÜV-märkt, miljöcertifierat och vegetabilgarvat läder. Garveriet har dessutom en upptagnignsradie om bara tio mil för 90% av kohudarna. Mer närproducerat går inte att få.

Där köper vi på Limex allt vårt läder och producerar koppel, halsband, selar och leksaker till din vän.

Liten läderskola

De första skinnen som användes var hårda och styva. De kunde nog bara användas till liggunderlag. Senare lärde man sig att skrapa bort håren och slutligen mjukade man upp skinnet med fett från djuret. Nu hade man fått ett mer användbart skinn. Denna process ger ett skinn som man kallar sämskgarvat skinn eller läder. Det var segt och ganska motståndskraftigt mot vatten. Det sämskskinn man använder till att torka bilen med är ytterliggare behandlat för att kunna ta åt sig vatten. Alltså tvärt emot vad det ursprungligen var avsett för.

Efterhand har någon troligen tagit ett byte, dragit av ”skinnet” för att använda köttet till föda. Skinnet eller huden har slängts åt sidan. Normalt inget att ha. Får en hud ligga obehandlad en liten tid så löses den upp och ruttnar. Denna hud har dock förmodligen kommit att hamna under en lövhög eller kanske till och med bark från ett gammalt träd. Några månader eller år senare har förmodligen någonrotat runt i högen och fått fram huden som nu hade blivit vad vi kallar läder. Vidareutvecklingen av denna process fortsatte och man använde släckt kalk för att ta bort håren från huden och sedan stoppade man in hudarna i stora kar (tunnor) tillsammans med vatten och bark från lövträd, mestadels från ek. Hudarna får snurra runt i dessa kar under tre till fem veckor innan de tas ut och sträcks upp för att torka. Nu har man fått läder!

Denna typ av garvning kallas vegetabilgarvning. Man använder alltså garvningsämnen från växtriket. Detta har under åren naturligtvis förfinats i sin tillverkning, men man måste fortfarande använda mestadels ämnen från växtriket. Denna typ av garvning har använts under flera tusen år och inte förrän på slutet av 1800-talet hittade man ett annat sätt att garva läder.

Under 1800-talets industrialisering började man med stora fabriker i stället för att som tidigare sitta hemma och tillverka sina alster. Behovet av snabba leveranser av läder ökade och det var svårt att hinna garva det vegetabila lädret. Man lyckades nu framställa läder med hjälp av kromsalter och processen gick nu betydligt snabbare, industrin fick sin nya råvara. Ett kromgarvat läder.

Upp till 90% av allt läder som tillverkas idag är kromgarvat. Bland annat kläder, möbler, skor, väskor och bälten. Kromgavningen är något billigare och framförallt gör kromet att själva garvningen går väldigt snabbt. På köpet får du dessutom ett livlöst läder och en kemikalie som kan vara både allergi- och cancerframkallande.

Vegetabilgarvningens metoder har mer än 7 000 år på nacken. Det framställs på ett naturligt och miljövänligt sätt med bland annat barkextrakt. Ett vegetabilgarvat läder är fullt av liv och blir bara bättre med åren om de sköts på ett bra sätt.

Du märker skillnaden! På så små produkter som djurtillbehör är prisskillnaden försumbar men om du tar ställning mot de giftiga kemikalierna gör du dig själv, ditt husdjur och naturen en stor tjänst. Med det vegetabilgarvade lädret får du, om det sköts korrekt, ett koppel, halsband eller sele som håller i många år och blir bara mjukare och får mer karaktär med åren. Leta efter märkningen av Limex produkter så är du garanterad en miljövänlig produkt.

Huden från ett stort djur kan vara upp till tio milimeter tjockt. Så kraftigt läder använder man sällan. I stället klyver eller, som det heter på fackspråk, spaltar man lädret och får därigenom två eller fler hudar.

Den övre delen kallas för narvläder. Där finns alltså narven uppåt och på undersidan finns köttsidan. Den andra delen kallas för spaltläder och har alltså två köttsidor. Båda hudarna går att använda precis som de är men det är vanligast att man på spaltlädret lägger en konstgjord narv av exempelvis polyester. Lägger man inte på någon konstgjord narv har man istället fått en spaltmocka. Priserna på dessa båda typer av hudar varierar kraftigt. Narvlädret är oftast dubbelt så dyrt som spaltlädret.
Ytterst sällan används en hel hud när man tillverkar produkterna. Du måste alltså veta vad du vill ha för delar på huden eller vilka egenskaper som måste finnas på din läderbit.

Den bästa delen på en hud är alltid krupongen. Framdelen ligger inte långt efter men är klart mindre. Sämst är buken. Tjockleken varierar på buken och den har en töjbarhet som inte är bra, åtminstånde inte för djurtillbehör.

De skinn vi köper kommer från korna, som efter garvning helt plötsligt byter kön och börjar kallas för oxläder. De är vegetabilgarvade narvskinn i en tjocklek av ungefär 3,5 milimeter. Dessa hudar måste bestå av krupong med framdel eftersom längden måste vara minst 210 cm för att vi ska kunna göra hundkoppel som är 180 cm. Hundhalsbanden görs av samma material, men då oftast av det spill som blir över efter koppeltillverkningen. I stort sett alla läderprodukter
till hund tillverkas av vegetabilgarvat narvläder av ox. Detta för att vi ska veta att vi får det starkaste lädret till de stora och tunga hundarna.
Till katt- och smådjursprodukter har hållfastheten inte lika stor betydelse då till exempel katter och kaniner inte på långa vägar väger så mycket att inte spaltläder skulle räcka. Till dessa produkter kan vi använda spaltläder och spaltmocka.
Färgmöjligheterna i dessa skinn är nästan oändliga. Det är här som bältestillverkarna hämtar sina skinn till modebältena. Därför kan vi ofta ha de allra senaste modefärgerna på lager.
Ibland kan det naturligtvis vara bättre att välja hudar från andra djur allt beroende på vad man ska tillverka. Vi använder oss också av älgskinn, svinläder och getnappa.

Tärnsjö Garveri Tärnsjö Garveri, där vi köper merparten av vårt läder ifrån, har i nästan tjugofem år enbart producerat vegetabilgarvat läder. De är också det enda garveriet i världen som har fått en miljöcertifiering från tyska TÜV.

TÜV är en tysk organisation med målet är att skydda människor och miljön från faror från fabriker, produkter m.m. TÜV fungerar som en oberoende konsult och kontrollerar till exempel fabriksanläggningar. TÜV har mycket stränga krav för att godkänna (TÜV geprüft) och har blivit en av de starkaste kvalitetsmärkningarna internationellt.
Skötselråd Har du nu äntligen bestämt dig för att köpa ett äkta vegetabilgarvat läder bör du även veta hur du ska sköta det för att få det till att hålla så länge som möjligt. Ett infettat läder bör återfettas minst en gång om året med till exempel ett sadelfett. Ett naturellt läder behöver du inte göra någonting med utan kan bara njuta av att se hur det blir finare och mjukare med åren.